Har precis kommit hem från Johan-kanske. Minns ni honom? Vi ses ganska mycket just nu, fast det känns inte alls bra. Vaknade upp imorse av att han tog tag i mig och drog mig intill honom, spoonade mig och pussade mig i nacken. Och det enda jag tänkte var att "det här är sista gången". Jag gillar inte hur han kysser, att han tjatar, att han har konstig kvinnosyn, dejtar psykon (ja värre än vad jag är), gillar inte sexet, hur han luktar, att han hela tiden vill att vi ska äta, att han ligger runt mm..

Egentligen kom jag på en grej.. Det var inte han, det var känslan. Jag är en tillsynes flirtig, lättsam och känslokall tjej, men vad de inte vet är att jag bär denna mörka sida. En sida som består av självförakt (som bara ni ser) och när jag väl tror mig gillar någon så giper jag tag i känslan som en järnklo. Jag träffar en hel del killar, jag gillar det som fan, men egentligen vill jag bara ha en. En stor varm famn som tröstar mig när jag hatar mig själv, någon som gillar sex lika mycket som jag, någon som inte försvinner.. Och han var inte den.

Det är okej med mig, fastän jag var så "ledsen över honom" så har jag redan träffat någon ny. Det är så jag gör..

Jag har så himla ont, allt gör ont. Varför kan det aldrig gå bra för mig? Det går bra ett tag, sedan är det som att jag inte förtjänar att må bra längre, då är det som att köra in i en klippvägg, en stor hård krasch. Och så faller jag. Jag faller alltid..

Något bra för det väl med sig, jag är för ledsen för att kunna gå ut och handla, och mitt kylskåp är helt tomt. Lever på kaffe och tårar.

Jag har varit lite heartbroken. Det är såklart slut med den nya innan allt har börjat, grejen är nog den att jag inte lägger ner så mycket energi i en kille och killar är nog ganska ovana vid tjejer som inte sms:ar och ringer tillbaka.. Fast jag vet juh varför jag gör så också, för att skydda mig själv från att bli sårad. Men lite sårad är jag, men det berättar jag inte för någon, jag rycker på axlarna och vet att nästa kille dyker upp om ett par dagar. Men jag gråter när natten kommer och undrar varför det inte är ämnat för mig, varför kan inte jag få vara kär? Varför kan det aldrig vara lätt för mig?

Jag lever rätt snålt just nu, äter en gång om dagen (ca 17.00 sallad) och kanske en rågrut och ett plommon på kvällskvisten. Känns inte som att jag går ner något alls, visst lite plattare, men knappast någon större skillnad. En fet dumpad elefant som tror att hon ska gå ner 100kg på två dagar lagade lax idag. Gott som fan.

Hej allihopa

Jag vaknade till nu, alldeles för tidigt, typiskt när jag för en gångs skull har möjligheten att sova ut så vaknar jag av mig själv mitt i natten. Jag har knappt sovit på hela helgen, precis som vanligt. I fredags så hade jag en riktig hetsätarkväll, fick i mig hela hamburgermålet och en godispåse under två hetsattacker, men det var så himla skönt. Jag älskar att titta på bilden i förra inlägget, man nästan känner hur hamburgaren luktar, hur den dryper av fett och pommesen skriker -ät mig.

På lördagen gick jag som vanligt ut, träffade en kille som jag har flirtat med i över ett år, en kille som aldrig går ut. Han är så himla rolig och snygg och jag visste att han var intresserad av mig, gemensamma kompisar som skvallrat. Han och jag hånglade på en toalett hemma hos hans kompis och viskade snuskiga saker när vi skulle sova så jag var blev så kåt att jag inte kunde hålla mig. Vi hade lite sex och när vi vaknade så fortsatte vi, behövde få mina tankar bort från den nya. Vi har messat lite idag, men jag är inte intresserad av någonting mer seriöst med honom, han känns mer som en kompis faktiskt. Vi pratade lite om vi har fantiserat om varandra och jag råkade säga att jag inte har tänkt på honom på det sättet (vilket jag egentligen har, men inte sexfantasi, mer en söt flirt) och jag tror att han blev lite besviken. Men jag är kåt som fan på honom nu...

Ni vet Johan-kanske, vi har inte hörts på några dagar och jag vägrar höra av mig, jag är faktiskt inte intresserad av mer än sex. Men efter vi sågs sist så tror jag att han tror att han har mig som i en liten ask. Så jag grämde mig lite efter att jag svarade när han messade mig i veckan och sedan hördes vi inte på hela helgen. För att jag blev den som skrev sist = jag förlorade. Men inte längre! Haha vad jag hatar och älskar det här spelet! Hur är ni? Är ni lika nördiga som jag är och måste vara den som vinner? Eller finns det inte ens något "spel"?

God morgon, har ni haft en bra helg? Min har varit så himla blandad, så jag vet inte om den var bra eller dålig. I fredags var jag ganska rund under fötterna och mådde helt enkelt inte så bra under hela lördagen. Men fredag was the shit. Jag önskar att jag hade kunnat berätta allt för er, men alla i min omgivning vet om det.. Iaf slutade fredagen med kyssar vid östermalmstorgs tunnelbana med söta N, som jag träffade för någon månad sedan.

Jag har inte varit så engagerad över att träffa honom, han har frågat många gånger, men det var i fredags som han växte i mina ögon. Så han kom hit igår. Hit, hit till mig, jag var självklart tvungen att städa som en liten galning, men han kom hit. Vi pratade lite och såg på film. Det var först när han skulle gå som vi kysstes, eller jag kysste honom. Det är faktiskt det enda jag blir osäker på med honom, för han flirtar med mig, säger att "han ska lära mig ett och annat" (haha), frågar när vi ska ses igen, berättar om sig själv, frågar genuint om mig, messar först, ringer, inte bara ligga liksom (som Johan-kanske). Men han har aldrig kysst mig, det är jag som kysst honom. Och jag är så van vid att de kysser mig, jag brukar aldrig behöva försöka. Så det känns så ovant. Men när jag kysser honom så kysser han hetare och drar mig till sig, så det är inte så jag våldför mig på honom, bara så ni vet ;)

Jag ska avvakta och se vad han gör nu :) Det var dejt nr 3 i veckan, så därför är mina uppdateringar så dåliga. Sorry babes.

God morgon, eller vad det nu är. Undrar ni vart jag har varit så länge ;) Nu ska ni få veta. Igår så åkte jag hem till Johan-kanske, vi pratade och tittade lite på tv. Sedan blev det som jag trodde, vi hade porrigt sex och det var faktiskt riktigt bra. Väldigt likt det jag hade tänkt mig och jag behövde verkligen få ha bra sex.

Idag är jag trött, åkte direkt till skolan från Johan-kanske och nu är skoldagen slut. Idag har jag massa planer, träna, sola, handla, tvätta, hämta saker, maila och ringa människor som jag inte hört av mig till. Och, såklart, uppdatera bloggen bra hela dagen!

Jag känner mig lite nervös, jag är typ aldrig nervös. Jag kommer att träffa Johan-kanske om ett par dagar och jag har tänkt att ha sex med honom. Jag kan faktiskt inte hålla mig ifrån honom, han är så annorlunda och knäpp. Varför jag är nervös, jag har ingen aning om, det är nog det att jag har tänkt på det för mycket. Han är mer en planerare och jag är mer emotionell, känns det bra så vill jag. Jag har fått uppfattningen av att han ligger runt ganska mycket, och jag har mest haft mjukt pojkvänssex det sista året, så jag vill verkligen ha lite porrigt sex med hårdare tag.. Hett porrigt sex.

Jag har konstigt nog aldrig haft problem med att visa min kropp när jag ska ha sex. Visst så älskar jag när jag är jättesmal och benig, men jag har bra sex när jag är större också. Jag har så många kompisar utan ED som avskyr att visa sin kropp när de har sex, men det kanske mer är en fråga om självkänsla och självförtroende. Jag har bra självförtroende, men dålig självkänsla, mina vänner kanske är tvärtom.

Jag har inte ätit tillräckligt idag. Kyckling och ris för kanske 600 kcal, sedan lite grönsaksjuice/tomatsoppa. Nu först är jag hungrig, men nu är det försent. Aja, nu ska ni slippa mitt sexsnack ett tag :)

Hej!

Gissa vem som är full som en kastrull? Jag såklart, jag har pracis kommit  hem, och har givetvis jättedåligt samvete för att jag inte ha ruppdaterat på hela dagen. Kan jag trösta med en hemlis? Jag träffade en kille ikväll. En ny. Ingen rolig en, men han är ny. Han är kring 30-någonting och heter johan-kanske och har en fruktansvärt het kropp. Annars var han inte min typ, han vill ses i vekcan, det vill inte jag, hur ska jag klara mig ur det här? psuss

Det händer så mycket just nu. Mest med kärleken.. eller jag något åt det hållet iaf. Igår laxade jag och efter mycket om och men så fick jag rensa ur. Sedan blev jag full och hånglade med en söt kille, en ny. Vi sov tom tillsammans, utan att ha sex, och idag så har vi gått umgåtts. Han är fin. Men nu är jag ännu mer förvirrad.

Så efter att ha varit med honom hela dagen och myst i solen, pratat, hållit handen och hånglat så åkte jag hem och åt glass och kräktes. Fint sätt att visa känslor på.. ehm.

Åh, kär är jag väl inte. Men beroende. När jag börjar tycka om någon (vilket händer väldigt väldigt sällan) så tycks jag verka oberoende och sval, men det är inte verkligheten. För när han inte har hört av sig så gråter jag, hetsäter och kräks. Det är jättejobbigt men på samma sätt som det är med min ätstörning och allt annat jag gör så är det så skönt.

Nu känns allt helt okej, jag vet att han tycker om mig, men jag vill ha honom här. Jag har känt honom väldigt länge och jag vet att det här är mer än någon vanlig förälskelse, för båda. Töntig, det är båda två, världens nördar. Kärleksnördar.

Tänk om det trots allt blir vi.

Jag vill typ dö.. jag gillar någon.