Nu när jag äter så pass mycket (1000kcal/dag) så känner jag mig så jävla misslyckad när jag läser om de som är inne på sin 6:e fastedag och känner sig så rena. Jag har hållit på med det här i så jäkla många år att jag vet att när jag äter alldeles för lite (typ 200-300kcal/dag) så hamnar min kropp på svält så snabbt. Visst tappar jag vikt i några veckor, men sedan stannar det. Och jag blir arg och äter mindre, men ingenting händer. Om jag gör som jag gör nu så stannar inte förbränningen på samma sätt och förhoppningsvis så går jag ner mer, om än inte lika snabbt.

Vad tror ni? Ät det bättre att fasta, eller äta max 200-300kcal/dag, eller äta mer typ 1000kcal och hålla förbränningen uppe? För mig är det så himla splittrat, jag har alltid kört på nr 1, men den här gången så köra jag på nr 2 (hehe, skoj jag vet ;)) och det känns bra, även om jag inte känner mig lika "ren".

Som bekant så tycker jag inte om kurvor. Det endas om är fint är bröst, men det gills inte som kurvor. Kurvor är stora höfter, stora rumpor, timglasfigur osv. Iaf om jag måste välja mellan det gigantiska asset Kim Kardashian  eller den mulliga Beyonce så måste det ändå bli (och nu tar det emot som fan) bli Kim.

Beyonce ser riktigt tung ut, hon är en sådan som ändå ser ganska normal ut, även om hon är ganska stor just pga att hon har den typ av kurviga kropp som hon har.

Kim har också en kurvig figur, men hon är smalare, inte så mycket, men jag tror att det mesta av hennes vikt finns just i hennes enoma bakdel. Fast det är inte så kul att det bubblar ut där hennes body slutar vid kanten.