Hej alla fina!

Det har gått ca ett år sedan jag skrev sist. Jag startade denna blogg 2005, det var innan bloggfenomenet blev stort och jag är så glad över att jag har haft möjligheten att skriva anonymt så länge (utan att bloggen har tagits bort). Jag läser era kommentarer ibland, jag går tillbaka i arkivet och läser, ja de få gånger som jag är ensam hemma. Ja, så mycket avslöjar jag- jag bor med någon. Jag.

Det är så mycket som man bär inom sig, och jag har fortfarande stora issues, det är svårt att leva. Under min aktiva bloggtid har jag fått så många fina kommentarer, de som betyder mest är ni som följt mig länge och ni som orkat läsa igenom hela min blogg. Jag förstår att det är en stor besvikelse att jag inte bloggar som jag gjorde förut. Men jag är inte redo att berätta om detta för någon (vilket jag skulle bli tvingad till då). Jag kan inte berätta, för vad som än händer så kommer jag alltid att ha mina ätstörningar. Och när allt annat blir för mycket så har jag mitt ess i rockärmen som ingen någonsin kan ta ifrån mig.

Jag har typ gråtit konstant i tre dagar, jag har aldrig varit så "jobbig" sedan jag träffade honom.

Hej alla söta!

Det händer en hel del i mitt liv, jag kan inte uppdatera som förut längre, jag växer upp och äntligen får jag uppleva det jag velat så länge. Jag planerar en framtid, jag föll, jag föll som fan, och jag älskar av hela mitt hjärta. Om jag hade vetat om att detta skulle hända mig så hade jag vetat att det hade varit värt allt! Jag växer och jag andas.

På samma sätt som att det har skett stora förändringar i mitt liv, så har det inte hänt någonting på andra områden.

När ingen ser så kommer den krypande känslan, om jag inte kompenserar så kommer jag att bli tjock. När jag känner oro i kroppen så är det så skönt att få slappna av, tokäta, pasta med såser, smörgåsar, flingor, bullar, choklad.. och så stoppar man åter de små fingrarna i halsen som så många gånger förr.

Men det har blivit bättre, mest psykiskt. Jag känner mig inte övergiven och ledsen, jag är hel och stark. Jag älskar och jag lever, planerar en framtid och barn, gråter av glädje av att få älska så hårt. Jag trodde aldrig att man kunde älska såhär.

Vet ni.. jag kan inte ens komma ihåg att jag någonsin har varit så här lycklig.. Idag har jag tittat igenom gamla bilder som till stor del består av kroppsbilder av mig själv, jag har raderat vissa och sparat andra. Jag har raderat hemska minnen och sparat andra..

Jag är bulimiker och ingen vet om det. Ingen kommer någonsin att få veta, men jag har någon som ser mig. På riktigt. Ingen kan ta bort symtomen, men jag börjar läka..

Hej allihopa

Det är väl ingen hemlighet att det har hänt en hel del, nej, jag har inte fått barn.. än ;)

Jag försöker leva ganska normalt, jag är lyckligare än jag har varit på länge.. någonsin.. Ganska normalt är inte normalt, men jag hetsar inte lika ofta iaf, nyss fick jag ett ryck med glass och skit, men det är inte varje dag numera.

Ehm.. jo jag lever.. Det har hänt lite grejer som gör det svårt för mig att blogga som förut. Hur går det med beach 2010? För mig går det neråt, men med vändningen igår, nu är det upp som gäller igen! Såg kort på mig idag, det är inte okej att se ut så för mig. Men kommande 4 veckor = -4kg, nu går jag all in. Idag är det säsongspremiär av super size vs super skinny! Äntligen!

En hel månad, jag vet.. Jag är dum :) Det har hänt massor, men som vanligt kan jag inte gå in jättenära på allt. Jag har ätit, kräkts, umgåtts 24/7, haft massa sex, varit mindre bergodalbana än vanligt och helt beroende av någon.

Kändes lite risky efter att min mamma såg mina matrester i toaletten, tyckte det var bra att ligga lite lågt ett tag. I ett par veckor har jag försökt äta lite mer än 931 kcal, har väl legat 1200-1300/dag, för att få igång förbränningen igen. Jag har knappt gått upp, max typ 0.5-1kg men nu är det dags för hårdhandskarna igen.

Sommaren är snart här och jag ska vara hetast. Het, brunbränd med två smala pinnar som sticker ut under kjolen. Bara axlar och spinkig rygg. Springa i sanden utan valkar som hoppar. Bubbelvatten och rosé, skyhöga klackar i stockholmsnatten, kortkorta kjolar, doft av brunbränd hud, cocos, massa heta kyssar, skinny (really skinny) dipping ;) Vet ni förresten... jag är kär... ♥

.. att bli påkommen. Någon som står mig väldigt nära såg mina matrester i toalettstolen och kommenterade det. Jag blev alldeles stel, "jag sa juh att jag mådde illa" sa jag. Köpte hon det? Fattar hon nu? Jag har ingen aning, vem var det då? Jo mamma såklart..

Över två veckor sedan jag bloggade sist. Dåligt. Det händer så sjukt lite just nu (på alla plan, kärlek, skola, jobb, mat mm) och det enda som är roligt är att det äntligen är lite varmare. Vår petyder massor av promenader och förhoppningsvis viktnedgång. Jag har tänkt att träna upp min kondition, så jag blir en sådan där smal och senig löpare.. Vad tror ni om det?

Har haft det värsta hetsdygnet någonsin. Igår köpte jag ½kg spagetti, 400g choklad, chokladpudding, skorpor, mackor, kakor mm. Allt är slut. Allt.

Har faktiskt ätit pasta idag. Pasta är en riktig hetstrigger för mig. Speciellt med någon kladdig sås, men jag klarade det.. nu har det gått 3 dagar sedan jag kräktes sist. Känns bra, hela förra veckan hetsade jag flera gånger om dagen. Nu har jag bestämt att jag ska inte hetsa utan fokusera på att gå ner i vikt ist. För mig är det svårt att gå ner i vikt när jag hetsar, jag går inte heller upp.. men att behålla nuvarande vikt är inte ett alternativ.

På tal om det, hur ofta har man egentligen lovat sig att börja om på nytt? "Nu är det slut på att vara fet/ kräkas och börja bata och röra på sig" haha. Förut hade jag tom en bild som jag la in varje måndag under rubriken "börja-om-måndag", säger väl allt..

Morning babes. Det är inte ofta som jag vaknar av mig själv kl 9, men idag hände det. Är superhungrig, fan. Har iaf tagit mina morgonpiller nu och snart är jag på g.

Igår såg jag gamla tjockbilder på mig själv, alltid när jag ser foton blir jag så himla nedstämd, det är som att jag inte vet om att jag är tjock egentligen. Jag tror att jag tror att jag är smalare än vad jag är..

Kommer ni ihåg han som jag hade sex med förut och aldrig trodde att jag skulle få känslor för? Han har iaf skaffat flickvän, hon är mullig. Jag har inget emot henne så, men det känns lite typ in your face. Varför var han tvungen att ha en större tjej? Fast det hade varit sjukt mycket värre om hon hade varit smalare än vad jag är.. Eller? Tur att hon är ful iaf ;) Omogen? Vem jag? Nejdå, haha.

Hej alla

Dålig uppdateriing idag, sorry.. Men jag har varit hög som ett hus, på energi :) Imorse när jag vaknade kände jag att "idag ska det hända grejer", så hela dagen har jag varit igång och gjort en massa saker. Burit bort en massa grejer i källaren, städat, prommat, druckit kaffe, ja och en hel del mer som jag inte kan berätta om. Såklart. Tack var mina effar + kaffe.

Ni som har följt med ett tag vet att jag gillar reality-serien Intervention. Det har kommit ett nytt avsnitt, handlar om en dotter och en mamma som lider av missbruk och ätstörningar. Håll till godo.

 

 

 

 

Jag har som bekant väldigt mycket problem med sömn. Jag avskyr att sova ensam, känns så tomt + att om nätterna kommer tankarna. Man gråter liksom aldrig på en morgon. Men när jag väl kan sova hela natten så inser jag hur bra det är för mig. Man får finare hy, plattare mage och man orkar så mycket mer. Ska komma ihåg det här!

Ligger efter i näringsintag idag. Bara fått i mig 460 kcal och klockan är snart 19. Kanske en smoothie och en mango snart? Jag ska egentligen äta 931 kcal/dag men de sista två dagarna har jag ätit för mycket. Att äta "för lite" en enda dag gör inget.

Något som jag verkligen hatar är tjockisbilder. Tänk typ facebook, allt är frid och fröjd, men plötsligt är det någon som taggar dig. En bild från någon fest och man är skitful, jättefet och konstig vinkel. Allt blir förstört.. Valkarna får en att svära att hårdbanta.

Ibland måste jag kräkas bara för att, som nyss. Jag hade inte ätit mycket alls, 4 skorpor, men syftet är inte bara att bli av med maten. Det är känslan. Liksom att oron försvinner, endorfinerna kickar in och det känns.. skönt. Svårt att förklara för någon som inte vet, och givetvis tycker jag inte att man ska kräkas.. Men det blir bara så..

Det är helt galet mycket snö i Stockholm, ingenting fungerar som det ska. Jag längtar så till våren så jag kan promenera och springa.. bli lätt och fin i kroppen. Jag vill känna mig fri.

Äntligen fungerar blogg.se igen. Satt och försökte komma in på min blogg halva natten, fattar inte att jag fortfarande har blogg.se.. Bara så bökigt att byta. Tog lite bilder igår morse.. morning fatso!

Händer en hel del i mitt liv, upp och ner, som vanligt. Känns som att jag är lite ur balans eller något, hetsar som fan..

En del människor ser helt olika ut beroende på vad de väger, som att de vore olika personer. Nicole Richie och Stephanie Pratt (från the hills) är sådana. Gu vad Stephanie har blivit smal!

Nu menar jag inte att vara negativ på något sätt, men ibland får jag kommetarer/mail om hur man ska göra för att gå ner i vikt. Jag älskar att få respons på det jag skriver, men jag sitter fan i den situationen själv. Om jag hade ett mirakelmedel så hade jag knarkat det, varit skitsmal och inte haft någon blogg..

Som vi alla egentligen vet så är det den hårda vägen som gäller. Har man mycket övervikt ska man nog ta den långa stabila vägen. Vill man bli av med några kilo, kör på nutrilett om det känns bra. Jag vill vara spinkig, så jag äter lite och hoppas på att se ut som Miranda Kerr snart.