Alla som lever lider
Har precis varit på promenad. Jag känner mig så lat idag som bara har gått på en timmes promenix, minus 300 kcal "bara". Men jag vet juh att jag förbränner ganska mycket bara genom att leva, men det ger liksom ingen tröst. Lat, klumpig och stel, det är jag. Vill du veta vad du har för grundförbränning? Beräkna din BMR på Calories Per Hour, BMR står för Basal Metabolic Rate och beräknar alltså din basalförbränning som du behöver för att leva, utan att göra någonting aktivt.
Igår började jag läsa Jonas Gardells "Jenny", jag har med flera års mellanrum läst de andra böckerna i serien och gillar dem verkligen skarpt. Gardell inleder "Jenny" med ganska fångande frågeställningar:
"Hur går det med striden, syster?
Dukar du under i kampen, broder?
Låt mig veta. Hur många sorger ska du orka bära, hur mycket smärta ska du mäkta med? Hur ska du någonsin kunna straffa dig själv tillräckligt?
Svälter du dig själv?
Skär du dig?
Skär sönder dina armar, skär sönder ditt ansikte?
Dämpas ångesten med mer smärta, dämpas ångesten med fler tabletter, dämpas ångesten med mer sprit?"
Vem som har lidit av ångest, anorexia, bulimi, depressioner, kärlek, svek, livet, känner igen sig? Varenda människa gissar jag?
Igår började jag läsa Jonas Gardells "Jenny", jag har med flera års mellanrum läst de andra böckerna i serien och gillar dem verkligen skarpt. Gardell inleder "Jenny" med ganska fångande frågeställningar:
"Hur går det med striden, syster?
Dukar du under i kampen, broder?
Låt mig veta. Hur många sorger ska du orka bära, hur mycket smärta ska du mäkta med? Hur ska du någonsin kunna straffa dig själv tillräckligt?
Svälter du dig själv?
Skär du dig?
Skär sönder dina armar, skär sönder ditt ansikte?
Dämpas ångesten med mer smärta, dämpas ångesten med fler tabletter, dämpas ångesten med mer sprit?"
Vem som har lidit av ångest, anorexia, bulimi, depressioner, kärlek, svek, livet, känner igen sig? Varenda människa gissar jag?
Kommentarer:
Postat av: Anna Lisa Maria
Jag tror också på att alla människor lider. Endel lider nog men förtränger det i aktiviteter och stress. Några av oss lider i det tysta. Det tar liksom aldrig slut..
Postat av: Elia
Tror jag med. Men lidelsen är som skön i sig. Ibland tror jag att jag bara mår dåligt för att det är skönt, skönt att slippa ansvar. Ibland tror jag att jag gör det för att jag inte vet någonting annat..
Trackback