Ligger fortfarande och bara bölar, är så trött på allt.. Känner att jag måste bevisa så mycket, hatar det där jävla facebook. Idag tänkte jag för första gången att det skulle vara så skönt att försvinna att bara somna in.. Det är ingen som bryr sig om mig längre, jag är aldrig hemma i frosstaden och alla har glömt mig.. Jag är så trött på att inte ta tag i min skolgång som alla omkring mig är så stolta över att jag går en så jävla fiiin utbildning. Jag är trött på att ingen ser mig, ingen ser hur jag mår, ingen.. Jag är trött på att vara ful och fet och hur mycket jag än försöker så duger det aldrig, jag kommer alltid känna mig äcklig. Jag kommer alltid tro att alla som jag känner kommer att upptäcka att jag inte alls är glad och rolig och vem vill umgås med en person som är deppig hela tiden.. Jag är trött på att mitt förflutna spökar, jag är trött på mig själv som försöker för mycket, vill för mycket, vill vara omtyckt av alla, anpassar mig och dör inombords. Väntar bara på att alla en efter en sticker hål på min bubbla och ut rinner svart gegga. Är trött på mitt omättliga behov av bekräftelse att jag gör saker som jag ångrar så innerligt senare.. känner mig äcklig, äcklad, billig, gratis..