Idag var jag ensam tjej på jobbet, jag trivs i sällskapet men ibland blir det bara för mycket. Till exempel. När det kommer in en tjej som ser "okej" ut så blir det en sådan jäkla uppståndelse bland killarna. De pratar om henne, om hennes kropp och vem hon är. De blir som 15-åriga småpojkar eller, ännu hellre, små glada valpar. Ni vet när "nörden" pratar med "den coolaste tjejen" i high school-filmer, orden stakar sig, de fumlar och klantar sig. Men så kommer min lilla James och säger "det är ingenting jämfört med när du började", sådant räddar dagen.