Jag saknar mig

Sitter och läser lite gamla blogginlägg som jag skrev alldeles i början, alltså 2 år och 2 månader sedan. Jag vågade skriva ut så mycket mer på den tiden, för då var det så få som visste vad blogg var och på den tiden kände jag inte så mycket folk i Stockholm som jag gör nu. Jag hade så mycket tankar och åsikter som jag ville att folk skulle få ta del av, numera känns det som att jag inte bryr mig, jag har nog tappat tron lite. Jag hade även så mycket fritid att allting jag gjorde analyserades och tänktes igenom i minsta detalj, "varför sa jag så och varför gjorde han så".


Men vad som slår mig mest är hur roligt jag hade och hur mycket mitt humör pendlade upp och ner, jag var en bergodalbana ut i fingerspetsarna. Den sommaren var en av de konstigaste i mitt liv.. jag saknar mig.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits