Det är jag och Superman.

Sitter här och velar, ska jag gå ut, eller inte? Men vad jag vet att hur som blir det en promenad innan jag bestämmer mig. Lyssnar på den hyllade "om du lämnade mig nu" med Lars Winnerbäck, jag är inget Winnerbäckfan, men jag är helt såld på just den låten. Det finns några andra låtar som jag också gillar med honom (från förr), får lyssna igenom några andra låtar på samma skiva och kanske kanske tom köpa skivan. Jag gillar skivor. Men jag är juh lite ur balans just nu, jag lyssnar på Winnerbäck, säger (förmodligen) nej till utgång och har på mig en skabbig mössa innomhus. Jag är verkligen ingen mösstjej, men den symboliserar lite hur jag känner mig just nu. En gammal ullmössa är jag. Jag är en skabbig gammal ullmössa. Känner mig ganska djup och estetisk när jag har på mig den, som att jag har rätt att gå i second hand-affärer när jag har på mig den. Jag kan hångla med söta pop-pojkar när jag har på mig den. Jag kan måla massor med kajal runt ögonen när jag har på mig den. Och jag har liksom tillåtelse att lyssna på Kent och Winnerbäck. Min mössa förvandlar mig till något annat, som Superman. Det är jag och Superman.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits