ebba, ge mig ditt utseende! :) måste bara fråga! kommer opassat och blabla jag vet ..men! jag är inte alls stolt över mig själv, har inte alls några bröst, har stora höfter och är mullig! Har sötaste killen på g, men vi har bara träffats en gång och jag kan ju dölja med kläder..till frågan, om han nu vill ha mig vilket jag inte tror men om! då kanske han vill ta på mig, och märker att jag inte alls är fin! vad ska jag göra? omg, jag som alltid haft så bra självförtoeende, men nu orkar jag inte ens kolla mig i spegeln. Oj, vad jag babblar. Men snälla, ge mig ett svar. puss!

Stackars stackars tjej. Jag tänkte också sådär när jag var yngre men hade helt glömt min tonårsfunderingar, fick en rejäl påminnelse när jag såg det där. Men jag tror mer att det är ett åldersproblem än ett problem med vikten, iof svårt för mig att veta då jag alltid har varit ätstörd, smal som attan i början av tonåren, men hade de tankarna ändå. Alla småtjejer funderar på om de duger och allt som har med sex att göra är så nytt. "Tänk om han vill ta på mig och om han tycker att jag är tjock, eller har små tuttar, eller om han tycker att jag är så motbjudande att han måste tänka på Brittan" :) Brittan var het som fan när jag var i den åldern, om någon minns att hon har varit het.

Idag när jag ska träffa någon drar jag på mig ett par tajta jeans som framhäver min lilla rumpa, en fin top som visar lagom med bröst och höga klackar för att bli lite längre. När jag gör det här tänker jag att han kommer att tycka att jag är het. Egot har blivit stort, kanske för stort för mitt eget bästa, men så finns det motsatsen då de onda tankarna kommer. Dessutom jobbar jag hårt för att se ut såhär. Kontentan är iaf att jag är så glad att tonåren är över!