Ist för att duscha så såg jag "51 Birch Street". Jag har under seraste halvåret själv fundert mycket på hur väl jag egentligen känner mina nära, speciellt min mamma. Vi har ett väldigt nära förhållande och jag berättar väldigt mycket för henne, hon är den människa som står mig allra närmast och jag är så stolt över henne som människa och det hon har åstakommit. Men jag känner nog inte henne lika väl som hon känner mig. Vem var hon innan hon blev mamma? Jag vet endel om hennes barndom, att den var väldigt svår, men jag vet inte om vad som hände i hennes själ. Nu under julen så gick vi igenom fotoalbum från den tid när hon var i min ålder, vilket vi typ aldrig har gjort, jag har bara sett babyfoton från min egen barndom, men inte innan det. Och hon var som.. en helt annan människa.. jag undrar om hon var lycklig, och om hon hade samma kamp med sig själv som jag.