Idag är jag på G. Var och köpte massa grejer; 2 linnen, 1 kjol, 1 klänning, en pullover, 2 skärp, 1 hårklippa och ett diadem. Sedan gick jag in på biblioteket och satt och läste en stund, det är verkligen supermysigt, varför gör jag inte det oftare?

Läste i en ätstörningsbok som utgavs i utbildningssyfte och där name droppade de lite kända människor som hade ätstörningar (eller svältare och hetsätare som de kallades i boken). Katarina av Siena, Lord Byron, Karin Blixen, Edith Södergran, Emily Bronte och Franz Kafka. De nämnde även något som jag tror är en stor del till att jag fortsätter. Att svälten tar fram en kreativ del i personen, man får en lidelse, en kontroll eller som jag uttrycker det "känner så mycket".

Katarina av Siena- Kyrkolärare, rådgivare och helgon på 1300-talet. Det finns beskrivet att självsvält var vanligt bland de medeltida kvinnliga helgonen. Katarina av Siena dog vid 30 års ålder. Hon svalt sig för att känna sig ren i sin andlighet och därmed komma närmare Gud och i vissa avseenden till och med känna sig jämbördig med honom.

Lord Byron- Brittisk författare på 1700-1800-talet. Diktverken var mycket originella, med exotiska motiv, erotik, ironi, spänning och kritik mot den engelska kulturen. Plötsligt var han berömd, och till detta bidrog säkert att han var en mycket vacker man.

Sådant gör jag för skoj skull :)